frustration!!!!

när man försöker förklara men inte lyckas nå fram!!
när man om och om igen upprepar samma sak!
samma förklaring!
samma bedjan om förståelse!
det är så svårt att förklara för någon som inte är där själv!
och det måste vara ännu svårare att försöka förstå något som inte syns!

när allt snurrar runt runt.
man försöker göra en sak men minsta lilla störelsemoment gör att man totalt tappar allt man har för händerna.

man lyckas till slut komma till skott, få tummen ur, och drar igång.
då man får fart och saker bara händer som annars tar timmar, dagar, månader lr tom år att få till.
då blir man avbruten.
normalt återgår man bara till det man gjorde innan.
men så funkar inte jag!
jag tappar allt!
Det jag gjorde nyss blir som ett minne i mitt undermedvetna.
önskar känslan kunde förklaras men hur jag än försöker finns inga rätta ord!
inga svar eller förklaringar.
allt som kommer ur min mun känns och uppfattas som dåliga ursäkter!

"lata människa"
"men bara GÖR skiten"
"hur svårt ska de va egentligen?"
"du är väl för fan en vuxen människa?"

jag har hört dom alla...
om och om och om igen hela mitt liv..

när jag själv får en klarhet och lyckad förbättra något, får in en ny rutin, då läggs bara på nästa skuld...
att jag efter 20år lyckas få in rutinen att städa köket syns inte.
nej då ska alla andrs saker direkt falla in i samma rutin.
att man kämpar med ångesten i bröstet och huvudet i total spinn syns inte.
det låter bara som trotsigt gnäll och bortförklaringar..

men det är inte så!
varje gång jag misslyckas i någons ögon har jag redan påbörjat min egen bestraffning.
ingen gör mig mer besviken eller skuldbelagd än mig själv!

när du ledsnar och blir irriterad är jag redan förbannad på min egna oduglighet och ineffektivitet.
klankar ner på mig själv med skuldkänslor, besvikelse och ångest.

detta gör jag nästan varje dag.
varje gång jag ser något jag lovat att fixa.
varje gpng jag kommer ihåg ett löfte jag glömt.
varje gång jag ser besvikelsen i dina ögon gråter jag inombords även om det som syns och hörs är ilska och onödigt skrik.

jag hatar det hos mig själv.
jag hatar att inte klara av flera instruktioner samtidigt.
jag hatar att jag inte fungerar som vanliga människor.
jag hatar att allt detta gör dig stressad, arg och besviken.


finns så mycket med bokstäverna jag älskar!
men dessa beteenden som gör dig ledsen hatar jag...

just idag hatar jag att ha adhd...
just idag vill jag bara vara som dig.
bara få fungera normalt en endaste dag!

Bara få en enda dag utan adhd!!!!



RSS 2.0