vecka 30.

konstig vecka dom hittils kanats av allt.

gårdagen var tung.
gårdagen berövade en av mina närmastes bästa vän!
en vän som funnits för henne när hon verkligen behövt det! I vått och torrt.
Att känna saknad och sorg över ett djur kan många tycka är löjligt.
Mrn ofta är dessa fantastiska varelser oerhört viktiga! En del av ens liv och ens familj!
Underbara, goa, fantastiska "lilla" Nikita!
Nu får du vila.
Nu slipper du ha ont mera.
Du saknas oss men med vetskapen om att du inte behöver leva med mer smärta känns lättande.
Tack för att du fanns där för min mami när hon behövde dig!




Gårdagen bjöd även in till förändring.
Jag kommer få möjligheten att med min historia och livserfarenhet hjälpa och rädda en annan människa.
Kan jag på något sätt rädda en person från avgrunden kan jag faktiskt känna att mycket av det jag gått igenom kan vara värt det!
Om alla gropar jag grävt och klättrat upp ur hittills kan bidra till att någon annan ser fallgropen innan dom kliver ner i den , då är det värt allt!
Hoppas verkligen någon hittar sin livlina i mig!
Ulrika blev min livlina när jag hängde utför stupet.
Hoppas jag nu kan slänga ut samma rep till någon annan!

Oftast åker man på arbetsintervju med förhoppningar om bra lön, kul uppgifter och bra villkor.
Idag åker jag med förhoppningen om att ge en annan människa hjälpen att få livet åter!
För någon bra lön vet jag att detta inte ger.
Däremot tror och vet jag att det kommer ge mig mycket!
det känns viktigare än klirr i kassan!

får se hur det går! Förhoppningsvis bra!
hejja på mig idag! för det tänker iaf jag göra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0